Det kommer kanske en dag när jag väljer att skriva dikter eller poesi istället för uddlösa bildtexter.

Vinterkräksjukan slog till mot familjen men jag har klarat mig undan med lite magont denna gång. Nu är vi åter friska och man får liksom än mer energi. Solen börjar värma och de här soliga dagarna med pulka- och skidåkning är oslagbara. Talgoxen och blåmesen har redan börjat kvittra och nu kommer det att gå snabbt! Alla årstider har sina speciella känslor men det finns en härlig styrka i våren. Isarna ska ge vika, den hårda myren ska mjukna.

Bilden är en multiexponering från Garphyttans nationalpark där jag i efterhand justerat skärpa, kontrast (svart- och vitpunkt) och blåsippans färgton.

En ganska gammal bild från en vårutflykt i Kilsbergen.

De sjunker sakta nu, genom vattnets kalla toner. Genom mörkret. Isens tunna silversträngar spinner trådar över tjärnen. Och skuggan välkomnar dem.